)''':
Ännu ett gråtande hjärta här, och nu är det inte för mitt ex Andreas. Nu är det för Carl..
Man kan ju inte bli arg på honom för att han känner som han känner, men det är väldigt tråkigt. För jag ville verkligen vara med honom och Charlie gillade också verkligen också Carl. Jag trodde seriöst att de fanns något riktigt där. Jag vet att jag låter jätteblödig just nu och det är jag, och de tänker jag vara tills alla känslor är borta. Detta är mitt sätt att gå igenom det hela, för varje förhållande. Genom att självplåga mig med att kolla bilder, texter man skrivit eller tex konversationer. Störd jag är ;s
Jag är iallafall väldigt glad att jag hade Mella här igår hos mig, utan Mella går ingenting. Hon är den bästa vän man kan få. När jag berättade iförrgår för henne att han gjorde slut och samtidigt om min abort så insisterade hon med att komma hit och ge mig tröst men jag sa nej, att vi kunde ses till helgen istället. Jag hade verkligen inte varit något bra sällskap i torsdagskväll ändå, satt bara och lipade hela kvällen.. Tills slut ringde Robbin på kvällen och trodde jag var genomförkyld när jag var de pga jag hade just gråtit såpass mycket. Han tyckte så synd om mig och berättade att han flyttar nu i veckan och då sa jag att jag är barnfri hela helgen som kommer och så sa han massa uppiggande saker som gjorde mig lite mildare i mitt humör, färre tårar föll och de kändes kul att vi skall ha en riktigt kul helg tillsammans. Förfest, krogen och sen ragga efterfest. Och man kan ju säga såhär, en HELT alkoholfri helg kommer det också att bli. HIHIHIHI!
En fin bild på mig och Robbin från i sommras! Och till helgen är de du och jag, Gretas och flera andra skoj personer!
Men tillbaka till det jag började skriva om.
Jag sitter och grubblar här i min ensamhet. Liksom, vi hann inte ens direkt få något förhållande, de gick inte ens så långt vilket jag önskar de hann bli. Tiden var ju så kort, inte ens 2 månader blev det. Och jag känner mig grundlurad. Allt känns så falskt, påhittat även om det säkert inte var men jag känner mig så utnyttjad. Jag gav mitt allt, mitt hjärta för att jag ville detta. Jag har ju varit otrogen i mina förra förhållanden men nu kände jag mig inte ens "lockad" av att ens vara med någon annan än Carl. Kniven i ryggen är alltid lika skönt.
Och det värsta är att dagen då allt tog slut, gjorde jag en abort. Och han har inte ens frågat mig någonting om aborten, hur jag mår, hur det kändes att gå igenom den SJÄLV, inte ens nu dagar efter har han frågat något om det. Så det känns nog likabra att det tog slut, eftersom han inte brydde sig om mig. OKEJ - Jag fick reda på det dagen innan allt tog slut och jag hann inte direkt säga någonting, för jag ville att han skulle ringa så jag kunde berätta allting, men han glömde och jag hade inte pengar för att ringa honom. För jag ville tala om för honom att jag varit på gynn och testade mig och tog den snabbaste tiden som fanns och de var dagen därpå kl 10.00 och att jag hade velat erbjuda mig busspengar fram och tillbaka på morgonen där så han hade kunnat välja om han ville vara med. Men han ringde aldrig som vi sa att han skulle göra, och min mobil knepade sen hela den kvällen han inte ringde ;s Hursomhelst.
Aborten blev en kirurgiskt, så allt gick snabbt att "avklara". Var bara i vecka 5+3 dagar i graviditeten så jag hann aldrig gå långt. Kom dit strax innan 09.30, kom i säng, bytt kläder och lite piller, sedan rullades jag iväg vid 10.20 för lite förseningar. Fick lugnande och sedan dropp i samma veva när jag fick mig min narkos och somnade in en stund. När klockan var 10.45 minns jag att jag rullade in till uppvaket, piggnade till rätt fort gjorde jag och fick snabbt lite frukost därefter på mitt rum och när klockan var strax efter 11.00 var jag på mitt rum och jag låg en stund ensam och grät... Sms:ade till Carl tror jag? Om jag inte minns helt fel. Sen kom jag iväg och var hemma strax vid 12 snåret, och jag kände mig okej. Bor ju såpass nära sjukhuset här så jag gick faktiskt, fast de tog sin lilla tid.. Var ömm och var ledsen i hela kroppen min.
Och hemma så berättade jag snabbt lite mer för Carl de hela, och sen 1-2 timmar sedan tog de hela slut mellan oss. Än idag har han inte frågat hur jag mår för de hela, han "antar" bara jag mår skit. Enda svaret jag fått från hans sida..
Dom knappt två månaderna vi fick är säkert som bortblåsta för honom men inte för mig. Dagen han åkte hem, förra söndagen, så badade vi för första och sista gången tillsammans och vi hade så jädra mysigt, jag hade det iallafall. Perfekt avslut på dagen och helgen tillsammans innan han skulle åka hem igen. Helgen han var här var så känsloladdad från min sida, många fina stunder och roliga stunder vi fick till det och de är jag väldigt glad för. Så man inte direkt skildes åt som ovänner eller vad man skall kalla det. Man måste ju se det positiva i det hela, eller hur?
Han skulle säkert bli skitsur OM han läste detta, för de låter säkert som att jag var ett offer och han "gärningsmannen" i dramat här, men SÅ är det verkligen inte menat. Jag skriver bara av mig och de kommer säkert ut fel när andra läser det, men när jag själv läser allting låter de rätt för mig. Förlåt mig, verkligen förlåt mig om jag var besvärlig den lilla tid vi fick ihop eller om jag var bara en idiot för något som fick dig till att göra slut även om jag vet varför du gjorde slut eftersom du sagt det men för mig räcker det inte även om de var sanningen ;( förlåt!
Hursomhelst nu...
Jag älskar dig Carl.. ♥
... även om jag inte kan säga de till dig längre, eller säga att jag saknar dig för det gör ingen skillnad. Jag kommer ändå inte få höra något Jag älskar dig också, tillbaka eller ett Jag saknar dig också. Bara bättre att hålla käft nu, faktiskt. Inte ens mamma, pappa eller syster Annelie vet om att de är slut, eller Annelie vet nog om det eftersom hon kan sett på Facebook att jag fått från I ett förhållande med... Till Singel. Trist och väldigt tråkigt.
Det är såpass jobbigt att jag varit tvungen att "dölja" allting från honom på Facebook och JA, dumt nog är vi ännu vänner. Vilket jag tror jag får avsluta där, de är förjobbigt och det gick inte ens två månader. Och vi har varandra ännu på msn också, vilket jag grunnar starkt att ta bort han där också. Det är helt enkelt för jobbigt. Samma som på BDB , kollar inte ens när han lägger upp bilder nu, för ATT han kanske skriver något som KAN göra mig ledsen även om de inte är riktat mot mig, men något jag kanske tar åt mig av bara. Jag är så jädra skör just nu. Det gör ont när jag tänker på honom, för jag saknar den jag älskar ;( Men jag hoppas att jag finner en kärlek, någon som vill VARA med mig och Charlie och gärna längre än bara 1.5 månad. Och jag hoppas dig allt gott också Carl. Att du hittar någon du VILL vara tillsammans med och älska, de säger jag från djupet av mitt hjärta.
Får nog avrunda här.. OCH NU, vill jag ha nästa helg för att jag vill knarka ihjäl mig och bara dö! (okej jag är ironisk, till viss del)....................
Man kan ju inte bli arg på honom för att han känner som han känner, men det är väldigt tråkigt. För jag ville verkligen vara med honom och Charlie gillade också verkligen också Carl. Jag trodde seriöst att de fanns något riktigt där. Jag vet att jag låter jätteblödig just nu och det är jag, och de tänker jag vara tills alla känslor är borta. Detta är mitt sätt att gå igenom det hela, för varje förhållande. Genom att självplåga mig med att kolla bilder, texter man skrivit eller tex konversationer. Störd jag är ;s
Jag är iallafall väldigt glad att jag hade Mella här igår hos mig, utan Mella går ingenting. Hon är den bästa vän man kan få. När jag berättade iförrgår för henne att han gjorde slut och samtidigt om min abort så insisterade hon med att komma hit och ge mig tröst men jag sa nej, att vi kunde ses till helgen istället. Jag hade verkligen inte varit något bra sällskap i torsdagskväll ändå, satt bara och lipade hela kvällen.. Tills slut ringde Robbin på kvällen och trodde jag var genomförkyld när jag var de pga jag hade just gråtit såpass mycket. Han tyckte så synd om mig och berättade att han flyttar nu i veckan och då sa jag att jag är barnfri hela helgen som kommer och så sa han massa uppiggande saker som gjorde mig lite mildare i mitt humör, färre tårar föll och de kändes kul att vi skall ha en riktigt kul helg tillsammans. Förfest, krogen och sen ragga efterfest. Och man kan ju säga såhär, en HELT alkoholfri helg kommer det också att bli. HIHIHIHI!
En fin bild på mig och Robbin från i sommras! Och till helgen är de du och jag, Gretas och flera andra skoj personer!
Men tillbaka till det jag började skriva om.
Jag sitter och grubblar här i min ensamhet. Liksom, vi hann inte ens direkt få något förhållande, de gick inte ens så långt vilket jag önskar de hann bli. Tiden var ju så kort, inte ens 2 månader blev det. Och jag känner mig grundlurad. Allt känns så falskt, påhittat även om det säkert inte var men jag känner mig så utnyttjad. Jag gav mitt allt, mitt hjärta för att jag ville detta. Jag har ju varit otrogen i mina förra förhållanden men nu kände jag mig inte ens "lockad" av att ens vara med någon annan än Carl. Kniven i ryggen är alltid lika skönt.
Och det värsta är att dagen då allt tog slut, gjorde jag en abort. Och han har inte ens frågat mig någonting om aborten, hur jag mår, hur det kändes att gå igenom den SJÄLV, inte ens nu dagar efter har han frågat något om det. Så det känns nog likabra att det tog slut, eftersom han inte brydde sig om mig. OKEJ - Jag fick reda på det dagen innan allt tog slut och jag hann inte direkt säga någonting, för jag ville att han skulle ringa så jag kunde berätta allting, men han glömde och jag hade inte pengar för att ringa honom. För jag ville tala om för honom att jag varit på gynn och testade mig och tog den snabbaste tiden som fanns och de var dagen därpå kl 10.00 och att jag hade velat erbjuda mig busspengar fram och tillbaka på morgonen där så han hade kunnat välja om han ville vara med. Men han ringde aldrig som vi sa att han skulle göra, och min mobil knepade sen hela den kvällen han inte ringde ;s Hursomhelst.
Aborten blev en kirurgiskt, så allt gick snabbt att "avklara". Var bara i vecka 5+3 dagar i graviditeten så jag hann aldrig gå långt. Kom dit strax innan 09.30, kom i säng, bytt kläder och lite piller, sedan rullades jag iväg vid 10.20 för lite förseningar. Fick lugnande och sedan dropp i samma veva när jag fick mig min narkos och somnade in en stund. När klockan var 10.45 minns jag att jag rullade in till uppvaket, piggnade till rätt fort gjorde jag och fick snabbt lite frukost därefter på mitt rum och när klockan var strax efter 11.00 var jag på mitt rum och jag låg en stund ensam och grät... Sms:ade till Carl tror jag? Om jag inte minns helt fel. Sen kom jag iväg och var hemma strax vid 12 snåret, och jag kände mig okej. Bor ju såpass nära sjukhuset här så jag gick faktiskt, fast de tog sin lilla tid.. Var ömm och var ledsen i hela kroppen min.
Och hemma så berättade jag snabbt lite mer för Carl de hela, och sen 1-2 timmar sedan tog de hela slut mellan oss. Än idag har han inte frågat hur jag mår för de hela, han "antar" bara jag mår skit. Enda svaret jag fått från hans sida..
Dom knappt två månaderna vi fick är säkert som bortblåsta för honom men inte för mig. Dagen han åkte hem, förra söndagen, så badade vi för första och sista gången tillsammans och vi hade så jädra mysigt, jag hade det iallafall. Perfekt avslut på dagen och helgen tillsammans innan han skulle åka hem igen. Helgen han var här var så känsloladdad från min sida, många fina stunder och roliga stunder vi fick till det och de är jag väldigt glad för. Så man inte direkt skildes åt som ovänner eller vad man skall kalla det. Man måste ju se det positiva i det hela, eller hur?
Han skulle säkert bli skitsur OM han läste detta, för de låter säkert som att jag var ett offer och han "gärningsmannen" i dramat här, men SÅ är det verkligen inte menat. Jag skriver bara av mig och de kommer säkert ut fel när andra läser det, men när jag själv läser allting låter de rätt för mig. Förlåt mig, verkligen förlåt mig om jag var besvärlig den lilla tid vi fick ihop eller om jag var bara en idiot för något som fick dig till att göra slut även om jag vet varför du gjorde slut eftersom du sagt det men för mig räcker det inte även om de var sanningen ;( förlåt!
Hursomhelst nu...
Jag älskar dig Carl.. ♥
... även om jag inte kan säga de till dig längre, eller säga att jag saknar dig för det gör ingen skillnad. Jag kommer ändå inte få höra något Jag älskar dig också, tillbaka eller ett Jag saknar dig också. Bara bättre att hålla käft nu, faktiskt. Inte ens mamma, pappa eller syster Annelie vet om att de är slut, eller Annelie vet nog om det eftersom hon kan sett på Facebook att jag fått från I ett förhållande med... Till Singel. Trist och väldigt tråkigt.
Det är såpass jobbigt att jag varit tvungen att "dölja" allting från honom på Facebook och JA, dumt nog är vi ännu vänner. Vilket jag tror jag får avsluta där, de är förjobbigt och det gick inte ens två månader. Och vi har varandra ännu på msn också, vilket jag grunnar starkt att ta bort han där också. Det är helt enkelt för jobbigt. Samma som på BDB , kollar inte ens när han lägger upp bilder nu, för ATT han kanske skriver något som KAN göra mig ledsen även om de inte är riktat mot mig, men något jag kanske tar åt mig av bara. Jag är så jädra skör just nu. Det gör ont när jag tänker på honom, för jag saknar den jag älskar ;( Men jag hoppas att jag finner en kärlek, någon som vill VARA med mig och Charlie och gärna längre än bara 1.5 månad. Och jag hoppas dig allt gott också Carl. Att du hittar någon du VILL vara tillsammans med och älska, de säger jag från djupet av mitt hjärta.
Får nog avrunda här.. OCH NU, vill jag ha nästa helg för att jag vill knarka ihjäl mig och bara dö! (okej jag är ironisk, till viss del)....................
Mitt hjärta gör ont när du inte är en del i det
Det gör ont. Det gör ont i mitt hjärta. Saknden utav dig gör ont. Nattens dröm jag hade var att vi blev tillsammans. Gud vad lycklig vad jag i drömmen, du, jag och Charlie. Så fantastisk känsla! Det var verkligen DU&JAG igen.
Som vi sa, vi mot världen.
Det skrev du på min arm tredje gången vi sågs, när vi myste i din kompis lägenhet. Men nu är det inte vi mot världen längre.. Kommer aldrig bli så heller. Man har verkligen ett kli i fingrarna av att skriva till dig, försöka få kontakt men det hade varit ett sådant misstag om man väl gjort det för om du ens har samma nummer som innan, skulle jag säkert få skit eller att du hade varit tyken mot mig och jag skulle inte klara av det nu när jag är såhär känslig efter alla drömmar jag haft om dig, oss. Detta är verkligen någonting som tär på mig, det äter upp mig långsamt men säkert innefrån, mitt hjärta gör ont.
Du kan inte ana hur jävla saknad och älskad du är av mig. Gråter varje dag, av alla idiotiska saker jag sagt, gjort/ inte sagt, inte gjort mot dig. Men det är kastet jag får stå nu, för resten av mitt liv. Ett misstag jag kommer få jagas med tills jag dör...
Men det är inte de värsta.. Hade du kommit tillbaka och velat ha mig igen, hade jag dumt nog sagt ja, vad jag känner nu iallafall, men dom första månaderna de tog slut hade jag sagt ett stakt nej åt det hela, och det borde jag egentligen göra nu också, men jag kan inte. Jag har verkligen insett att det är dig jag vill vara med. Jag hade faktiskt förlåtit dig, eller på sätt och vis har jag redan förlåtit dig, i mina tankar för allt som hände, det du gjort mot mig. Dumt NOG!
Det är svårt att inte kunna styra sina känslor.. När jag så illa gärna vill kunnat görat. Alla vet säkert vem jag pratar om, iallafall dom som känner mig.
Men alla som älskar, saknar någon vet nog vad jag menar, det är inte lätt att sakna och älska någon när man är ifrån varandra. Det går bara inte att säga till någon; skit i han/hon! Han/hon var, är en skitstövel. Lättare sagt än gjort!
Men du har det nog bättre utan mig, eller du HAR det bättre utan mig. Du vill inte ha mig. Ett som är säkert. Jag är glad att detta hände ändå, för jag har blivit så självständig nu. Står på egna ben, inte på dina. Bara mina ben! Får egna pengar, som jag betalar hyran, vatten, tv licens, bredband, mat, elen för. KAN SJÄLV! Innan var det mesta dels du som betalade allting eftersom jag knappt hade pengar att bidra med, men som jag sa hela tiden. "Det kommer bli bättre med pengar OCH det blev det". Glad att man hade rätt för en gångs skull :)
Eftersom jag fortfarande bryr mig så sjukt mycket om dig, vill jag att du skall må bra och ha det bäst vare sig det är med eller utan mig. Så hade jag velat veta personligen hur du mår och har det utan mig. Jo jag vet att det säkert blivit bättre men ändå, man är ju så nyfiken så man kan dö.
Jag är glad den tid vi fick tillsammans, och jag älskar varje sekund vi hade det bra ihop, då det inte var bråk mellan oss.
Det är en hel del som hänt mellan oss sedan det tog slut.
Jag har blivit mamma, fått egen lägenhet som vi trivs bra i, köpt EGEN dator, blivit mer självständig med andra ord och jag älskar det! Jag känner mig jätteduktig. Och de är jag med.
En annan sjukt patetiskt sak om mig är också att du älskade hardstyle och jag avskydde det då. NU när man är borta ifrån varandra, har jag börjat gilla det >,< Enbart för att du gillade det och inte jag. Kan sitta jättelänge och lyssna på det, speciellt dom låtar jag vet att du gillade också, som jag kommer ihåg. Bara för att det känns som att man är en liten bit närmare dig.. Vadå patetiskt?! Jag vet. Man är inte riktigt klok ibland, speciellt när man älskar någon, älskar någon man aldrig kan få heller för den delen.
Jag har egentligen så sjukt mycket mer att skriva av mig om, men hade jag gjort det hade de hela blivit säkert flera sidor långt känns det som och det orkar jag nog inte göra just nu. Så jag får väl avsluta här antar jag...
Ett skall du veta, det är att jag älskar dig enormt mycket vare sig som hänt mellan oss. Och jag saknar dig mer och mer för varje dag som går förbi utan dig.
Du är saknad och älskad av mig skall du veta!
/Din i hemlighet
Som vi sa, vi mot världen.
Det skrev du på min arm tredje gången vi sågs, när vi myste i din kompis lägenhet. Men nu är det inte vi mot världen längre.. Kommer aldrig bli så heller. Man har verkligen ett kli i fingrarna av att skriva till dig, försöka få kontakt men det hade varit ett sådant misstag om man väl gjort det för om du ens har samma nummer som innan, skulle jag säkert få skit eller att du hade varit tyken mot mig och jag skulle inte klara av det nu när jag är såhär känslig efter alla drömmar jag haft om dig, oss. Detta är verkligen någonting som tär på mig, det äter upp mig långsamt men säkert innefrån, mitt hjärta gör ont.
Du kan inte ana hur jävla saknad och älskad du är av mig. Gråter varje dag, av alla idiotiska saker jag sagt, gjort/ inte sagt, inte gjort mot dig. Men det är kastet jag får stå nu, för resten av mitt liv. Ett misstag jag kommer få jagas med tills jag dör...
Men det är inte de värsta.. Hade du kommit tillbaka och velat ha mig igen, hade jag dumt nog sagt ja, vad jag känner nu iallafall, men dom första månaderna de tog slut hade jag sagt ett stakt nej åt det hela, och det borde jag egentligen göra nu också, men jag kan inte. Jag har verkligen insett att det är dig jag vill vara med. Jag hade faktiskt förlåtit dig, eller på sätt och vis har jag redan förlåtit dig, i mina tankar för allt som hände, det du gjort mot mig. Dumt NOG!
Det är svårt att inte kunna styra sina känslor.. När jag så illa gärna vill kunnat görat. Alla vet säkert vem jag pratar om, iallafall dom som känner mig.
Men alla som älskar, saknar någon vet nog vad jag menar, det är inte lätt att sakna och älska någon när man är ifrån varandra. Det går bara inte att säga till någon; skit i han/hon! Han/hon var, är en skitstövel. Lättare sagt än gjort!
Men du har det nog bättre utan mig, eller du HAR det bättre utan mig. Du vill inte ha mig. Ett som är säkert. Jag är glad att detta hände ändå, för jag har blivit så självständig nu. Står på egna ben, inte på dina. Bara mina ben! Får egna pengar, som jag betalar hyran, vatten, tv licens, bredband, mat, elen för. KAN SJÄLV! Innan var det mesta dels du som betalade allting eftersom jag knappt hade pengar att bidra med, men som jag sa hela tiden. "Det kommer bli bättre med pengar OCH det blev det". Glad att man hade rätt för en gångs skull :)
Eftersom jag fortfarande bryr mig så sjukt mycket om dig, vill jag att du skall må bra och ha det bäst vare sig det är med eller utan mig. Så hade jag velat veta personligen hur du mår och har det utan mig. Jo jag vet att det säkert blivit bättre men ändå, man är ju så nyfiken så man kan dö.
Jag är glad den tid vi fick tillsammans, och jag älskar varje sekund vi hade det bra ihop, då det inte var bråk mellan oss.
Det är en hel del som hänt mellan oss sedan det tog slut.
Jag har blivit mamma, fått egen lägenhet som vi trivs bra i, köpt EGEN dator, blivit mer självständig med andra ord och jag älskar det! Jag känner mig jätteduktig. Och de är jag med.
En annan sjukt patetiskt sak om mig är också att du älskade hardstyle och jag avskydde det då. NU när man är borta ifrån varandra, har jag börjat gilla det >,< Enbart för att du gillade det och inte jag. Kan sitta jättelänge och lyssna på det, speciellt dom låtar jag vet att du gillade också, som jag kommer ihåg. Bara för att det känns som att man är en liten bit närmare dig.. Vadå patetiskt?! Jag vet. Man är inte riktigt klok ibland, speciellt när man älskar någon, älskar någon man aldrig kan få heller för den delen.
Jag har egentligen så sjukt mycket mer att skriva av mig om, men hade jag gjort det hade de hela blivit säkert flera sidor långt känns det som och det orkar jag nog inte göra just nu. Så jag får väl avsluta här antar jag...
Ett skall du veta, det är att jag älskar dig enormt mycket vare sig som hänt mellan oss. Och jag saknar dig mer och mer för varje dag som går förbi utan dig.
Du är saknad och älskad av mig skall du veta!
/Din i hemlighet
OORRRKKAAAAAA
orkaaaaaaaa. fan fan fan!!! =((( nyss satt jag och glodde gamla bilder på facebook, bilder på dig, oss, pussbilder osv. FAAAAN! fan vad jag ännu saknar dig på ett sätt, saknar när du var som snällast, tills du blev så falsk och annorlunda.. orkaaaa att du skall finnas i ens skalle, jävla minnen!! finns de något sätt att man kan radera minnen?? vill så gärna få bort alla minnen med dig. Pallar inte! Vill inte ha dom! usch =(( de gör ont.
för att tala om något skoj ;D
GÅRDAGEN var kanoN! =) först åka bort till partille och grattade mormor som fyllde år med mamma och charlie. sedan hem till mamma, och letade efter ngåot skoj för kvällen.. hittade ingenting, eftersom alla var hemma och bakfulla typ, bara jag som var festpigg haha. i sista sekunden blev de utgång iallafall med två andra madde :P så vi var tre st maddor ute på viffs! Vi drog till Rockbaren i göteborg, köpte en öl, och sedan blev jag bjuden på resten, öl och shots =) Riktigt trevligt må jag säga er!
Var en jävla snubbe som gick fram och började babbla med mig på rockbaren och såhär var våran konversation... och jag märkte verkligen att han inte bara ville prata OM man säger så..... ;P
Snubben - Hallåå, du ser verkligen ut som en ängel . du är söt (etc etc etc)
Jag - Tack, jo jag ser nog ut som en ängel men jag är en djävul... NEJ jag tänker inte ha sex med dig =)) (så gick jag!)
HAHAHAH =DDD de var lite kul faktiskt hehe ;)
Fick mig lite hångel där iallafall, sedan fick jag panik ?? och var tvungen att dra jättefort,plus att jag mådde lite dåligt pga så mkt alkohol.. Så jag tog en promenad bort fråN Rockbaren till stationen haha, fattar inte hur jag tänkte då? varför gå den biten när man kan ta spårvagn? men aja! ;P
Påväg till stationen, så stannade en kille mig... rätt snygg faktiskt haha, och började babbla och jag hade fortfarande bråttom så jag var tvungen att ursäkta mig med att jag hade bråttom till bussen hem haha men då sa han "okej men jag följer med dig en bit så kan vi prata ;D" jättesnällt ;d Blev lite hångel där också, NÅGON som kunde göra sin grej BRA ;D hahha. Erik hette han, var 29. tummen upp ;)
Och vi skall troligen ses redan i veckan nu som kommer, hha =D Får la se om man kan få en barnfri dag i veckan, eller kväll eller så =)) bussvägen hem gick ju sisådär... vaknade försent haha, somnade till på bussen på natten, skulle av i skene och vaknade fan upp i örby? vadå PANIIIIK :P tack och lov pratade jag en hel del med jonathan i telefonen och sms, snällt <3 =) (ja mitt ex) Vi är jättebra kompisar nu =) , känns superbra verkligen!! KOm hem runt halv 5 typ, somnade nästan direkt. och JA, jag kom hem tills slut där på natten hah, =D
De var min LÖRDAG!
Tack och ehjjjj =DD
för att tala om något skoj ;D
GÅRDAGEN var kanoN! =) först åka bort till partille och grattade mormor som fyllde år med mamma och charlie. sedan hem till mamma, och letade efter ngåot skoj för kvällen.. hittade ingenting, eftersom alla var hemma och bakfulla typ, bara jag som var festpigg haha. i sista sekunden blev de utgång iallafall med två andra madde :P så vi var tre st maddor ute på viffs! Vi drog till Rockbaren i göteborg, köpte en öl, och sedan blev jag bjuden på resten, öl och shots =) Riktigt trevligt må jag säga er!
Var en jävla snubbe som gick fram och började babbla med mig på rockbaren och såhär var våran konversation... och jag märkte verkligen att han inte bara ville prata OM man säger så..... ;P
Snubben - Hallåå, du ser verkligen ut som en ängel . du är söt (etc etc etc)
Jag - Tack, jo jag ser nog ut som en ängel men jag är en djävul... NEJ jag tänker inte ha sex med dig =)) (så gick jag!)
HAHAHAH =DDD de var lite kul faktiskt hehe ;)
Fick mig lite hångel där iallafall, sedan fick jag panik ?? och var tvungen att dra jättefort,plus att jag mådde lite dåligt pga så mkt alkohol.. Så jag tog en promenad bort fråN Rockbaren till stationen haha, fattar inte hur jag tänkte då? varför gå den biten när man kan ta spårvagn? men aja! ;P
Påväg till stationen, så stannade en kille mig... rätt snygg faktiskt haha, och började babbla och jag hade fortfarande bråttom så jag var tvungen att ursäkta mig med att jag hade bråttom till bussen hem haha men då sa han "okej men jag följer med dig en bit så kan vi prata ;D" jättesnällt ;d Blev lite hångel där också, NÅGON som kunde göra sin grej BRA ;D hahha. Erik hette han, var 29. tummen upp ;)
Och vi skall troligen ses redan i veckan nu som kommer, hha =D Får la se om man kan få en barnfri dag i veckan, eller kväll eller så =)) bussvägen hem gick ju sisådär... vaknade försent haha, somnade till på bussen på natten, skulle av i skene och vaknade fan upp i örby? vadå PANIIIIK :P tack och lov pratade jag en hel del med jonathan i telefonen och sms, snällt <3 =) (ja mitt ex) Vi är jättebra kompisar nu =) , känns superbra verkligen!! KOm hem runt halv 5 typ, somnade nästan direkt. och JA, jag kom hem tills slut där på natten hah, =D
De var min LÖRDAG!
Tack och ehjjjj =DD
En rubrik
Nu har jag kommit in från en timmes promenad med lillstumpan i vagnen, som förövrigt fortfarande ligger och sover ute i vagnen i vardagsrummet, onödigt att väcka henne om hon sover lite nu :) Hursomhelst!
När jag var ute och gick, tänkte jag en hel del på vad som hänt de senaste månaderna och trotts efter allt som hänt, så vet jag att jag klarar mig bäst ensam med min älskade dotter. Har jag henne, har jag allt jag behöver! Jag känner att jag fortfarande älskar dig, de är ganska svårt att undgå men jag vill inte ha dig och jag vill inte vara med dig, att älska dig på avstånd trivs jag bra med. Jag vet att en dag kommer mina känslor för dig försvinna helt, och det är då jag riktigt gått vidare. Jag går vidare så gott de går just nu och de funkar väldigt bra och de kan bara bli bättre.. Men vissa stunder är svåra att undgå att du fortfarande var en del av mig och jag en del av dig, att vi älskade varandra, att jag älskar dig. Men den tiden är som bortblåst nu och nu väntar livet nya utmaningar för mig.. Nya kärlekar, nya motgångar, nya medgångar, nya vänner, nytt nytt nytt av allting .
Jag ville verkligen ha dig som första veckorna efter allting, men sedan dess har jag bara intalat mig själv att jag vill vara med dig igen, bara för att jag älskar dig? Ganska dumt, men det är sanningen. Jag känner att jag vet bättre, jag är starkare efter allt som hänt och att jag inte behöver dig vid min sida längre, i mina tankar finns du ju självklart men de är allt, och det är de bästa. Efter varje nedgång, kommer alltid en sådan jävla uppförsgång och detta är verkligen min tur, min tur att få må bra och glänsa till max!
Jag älskade verkligen dig, och de vet jag att jag fortfarande gör också men mer än så vill jag inte. Jag har lärt mig att leva utan saker och ting i mitt liv den senaste tiden och de känns förvårdnadsvärt bra.
Jag kände att när jag var ute och gick som sagt så var de en väldigt behaglig tempratur i luften, varken för varmt eller för kallt. Jag hörde hur vår fåglarna sjöng sin sång mellan varandra. Jag kunde höra hur forsen breve mig pålade och hur fritt det lät. Jag kunde se solen som spräckte igenom bland träden då den gjorde mig blind emellanåt. Men jag var nöjd, jag gick, jag tänkte och jag njöt av varje sekund där ute. Att jag gick själv var friskt, och kändes kanon. Det var bara jag, och ingen annan som jag gick med. Jag behövde inte vara trevlig mot någon, eller direkt glad, jag kunde bara vara mig själv. Och jag älskade att vara själv, vara fri.
Jag visste inte riktigt vad jag kände, men de jag kände kändes otroligt bra. Näst intll lycklig kände jag mig faktiskt! Jag har världens varmaste familj, jag har världens bästa vänner och jag har den absolut finaste dottern i hela världen, och jag älskar verkligen er alla! Undra vad jag hade gjort utan alla dom jag älskar och håller av? Ingenting jag vill gräva djupare i men jag trivs med mitt liv, alla pussel bitar börjar äntligen just att falla på plats nu, en efter en... Och jag gillar det verkligen. Jag gillar mitt liv.
Jag vill säga lite tack till speciella människor i mitt liv, som gör mig glad..
Mamma, pappa, syster Annelie, syster Josefine, Lulu, Emelie, Pariis, Rebacca, Mels, Emil, Linda, Michaela, Jonathan, Rebecka, Bea och självklart min älskade dotter Elly Isabelle . <3
Jag är verkligen bäst ensam med min dotter som jag älskar mest i hela världen. Jag behöver ingen annan vid min sida, för jag har redan det allra viktigaste i mitt liv nu. Och jag skulle aldrig byta bort de jag har mot någonting annat. Det är NU jag är som starkaste, och de är medans jag nu är på topp skall fortsätta att älska varje sekund av det. Jag mår äntligen bra nu!
27 mars 2010
Let's talk this over
It's not like we're dead
Was it something I did?
Was it something you said?
Don't leave me hangin'
In a city so dead
Held up so high
On such a breakable thread
You were all the things I thought I knew
And I thought we could be
You were everything, everything that I wanted
We were meant to be, supposed to be
But we lost it (but we lost it)
All of the memories, so close to me
Just fade away
All this time you were pretending
So much for my happy ending
Oh oh, oh oh
So much for my happy ending (Oh oh, oh oh)
Oh oh, oh oh
You've got your dumb friends
I know what they say
They tell you I'm difficult
But so are they (So are they)
But they don't know me
Do they even know you? (Even know you)
All the things you hide from me
All the shit that you do (All the shit that you do)
You were all the things I thought I knew
And I thought we could be
You were everything, everything that I wanted
We were meant to be, supposed to be, but we lost it
all of the memories, so close to me, just fade away
All this time you were pretending
So much for my happy ending
It's nice to know that you were there,
Thanks for acting like you cared
And making me feel like I was the only one
It's nice to know we had it all
Thanks for watching as I fall
And letting me know we were done
He was everything, everything that I wanted
We were meant to be, supposed to be, but we lost it
And all of the memories, so close to me, just fade away
All this time you were pretending
So much for my happy ending...
Tänk att jag fortfarande saknar dig? Tänk att jag fortfarande bryr mig om dig? Tänk att jag fortfarande tänker på dig? Tänk att jag fortfarande vill ha dig hos mig? Tänk att jag fortfarande faktiskt älskar dig :(
Jag trodde verkligen på oss, jag gjorde det. Nu kommer jag inte våga satsa på kärlek igen känns det som, omöjligt att bli kär, eftersom jag fortfarnade är kär i dig. Jag vet att det jag känner kommer försvinna, när man minst anar det. Men så som jag känner just nu.. Så saknar jag dig konstant!
Dagarna i ända går åt att sakna och tänka på dig. "Vad gör han? Finns jag ens i hans tankar längre? Ne, ingenting med mig är i dina tankar längre, för du har snabt gått vidare i ditt nya liv, utan mig"
Jag älskar dig v
It's not like we're dead
Was it something I did?
Was it something you said?
Don't leave me hangin'
In a city so dead
Held up so high
On such a breakable thread
You were all the things I thought I knew
And I thought we could be
You were everything, everything that I wanted
We were meant to be, supposed to be
But we lost it (but we lost it)
All of the memories, so close to me
Just fade away
All this time you were pretending
So much for my happy ending
Oh oh, oh oh
So much for my happy ending (Oh oh, oh oh)
Oh oh, oh oh
You've got your dumb friends
I know what they say
They tell you I'm difficult
But so are they (So are they)
But they don't know me
Do they even know you? (Even know you)
All the things you hide from me
All the shit that you do (All the shit that you do)
You were all the things I thought I knew
And I thought we could be
You were everything, everything that I wanted
We were meant to be, supposed to be, but we lost it
all of the memories, so close to me, just fade away
All this time you were pretending
So much for my happy ending
It's nice to know that you were there,
Thanks for acting like you cared
And making me feel like I was the only one
It's nice to know we had it all
Thanks for watching as I fall
And letting me know we were done
He was everything, everything that I wanted
We were meant to be, supposed to be, but we lost it
And all of the memories, so close to me, just fade away
All this time you were pretending
So much for my happy ending...
Tänk att jag fortfarande saknar dig? Tänk att jag fortfarande bryr mig om dig? Tänk att jag fortfarande tänker på dig? Tänk att jag fortfarande vill ha dig hos mig? Tänk att jag fortfarande faktiskt älskar dig :(
Jag trodde verkligen på oss, jag gjorde det. Nu kommer jag inte våga satsa på kärlek igen känns det som, omöjligt att bli kär, eftersom jag fortfarnade är kär i dig. Jag vet att det jag känner kommer försvinna, när man minst anar det. Men så som jag känner just nu.. Så saknar jag dig konstant!
Dagarna i ända går åt att sakna och tänka på dig. "Vad gör han? Finns jag ens i hans tankar längre? Ne, ingenting med mig är i dina tankar längre, för du har snabt gått vidare i ditt nya liv, utan mig"
Jag älskar dig v
Du kan göra vad som helst
Du kan gå iväg, när jag vill ha dig kvar
Du kan säga nej när allt jag vill är att ha ditt Ja
Du har sån makt över mig
Jag är förlorad I dig
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Jag kommer aldrig att lämna dig
Jag skulle offra mig själv
Bara för att rädda dig
För dig skulle jag göra det
Tusen gånger om
För du har sån makt över mig
Jag är förlorad I dig
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Jag kommer aldrig att lämna dig
Jag är förlorad I dig
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan säga nej när allt jag vill är att ha ditt Ja
Du har sån makt över mig
Jag är förlorad I dig
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Jag kommer aldrig att lämna dig
Jag skulle offra mig själv
Bara för att rädda dig
För dig skulle jag göra det
Tusen gånger om
För du har sån makt över mig
Jag är förlorad I dig
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Jag kommer aldrig att lämna dig
Jag är förlorad I dig
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Du kan göra vad som helst
Lämna honom
Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting du vill ha så lämna honom nu
Du kanske funderar på alla minnen som ni har
Du är rädd att han ska gå så du blir ensam kvar
Han är inte samma kille som förut
Jag vet att du vet att det måste få ett slut
Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu
Du måste sluta hitta skäl att stanna kvar
Han är inte bra för dig, snälla ge dig av
Du borde veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu
Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting du vill ha så lämna honom nu
Du kanske funderar på alla minnen som ni har
Du är rädd att han ska gå så du blir ensam kvar
Han är inte samma kille som förut
Jag vet att du vet att det måste få ett slut
Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu
Du måste sluta hitta skäl att stanna kvar
Han är inte bra för dig, snälla ge dig av
Du borde veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu
Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar sig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu
11 mars 2010
Jag riktigt hatar att behöva vara stark nu. Jag vill vara den svagaste av alla känner jag, gråta och låta mig själv grävas ner under jorden. Jag är verkligen ledsen att jag sårade dig, men det är något jag måste leva med hela livet och jag önskar verkligen att jag kunde göra allt ogjort. Jag hatar den personen jag var, och jag gillar mitt nya jag, synd bara att du valt bort att se mig som den var jag när vi träffades, för de var den personen du älskade. Men jag vet att jag inte är perfekt. Det vet jag om!
Det är så hjärtskärande att veta det inte är mig du skrattar tillsammans med nu. Att det inte är mig du saknar längre. Att det inte är mig du sover tillsammans med om nätterna. Att det inte är mig du tänker på. Att det inte är mig du vill vara med. Att det inte är mig du är närgående med längre. Att det finns någon annan i ditt liv som gör dig glad, klart att jag är glad att du är glad, för jag älskar dig ännu och det är allt jag vill dig, att du skall vara glad även om det inte är med mig. Men ett måste du veta, jag älskar dig så djävulskt djupt så det är inte sant och jag önskar dig allt gott!
Jag vet att det enda jag gjorde i vårt förhållande var fel fel fel, hela tiden. Men en sak skall du veta, du var aldrig för bra för mig som du sagt, för du var inte heller den som gjorde allt rätt. Vi båda felade oerhört mycket, de vet du också. Ändå så älskar jag dig så jävla mycket, och de blir fan bara starkare för var dag som går /: och de gör mig vansinnig, för det gör ont att älska någon man aldrig kommer få! åh :'(
'Cause I miss you, body and soul so strong that it takes my breath away
And I breathe you into my heart and pray for the strength to stand today
'Cause I love you, whether it's wrong or right
And though I can't be with you tonight
You know my heart is by your side
.
Give me time to reason,
give me time to think it through
Passing through the season,
where I cheated you
I will always have a cross to wear,
but the bolt reminds me I was there
So give me strength,
to face this test tonight
If only I could turn back time,
If only I had saved what I still had
If only I could turn back time,
I would stay for the night... for the night
Claim your right to science,
Claim your right to see the truth
Though my pangs of conscience,
Will drill a hole in you
I've seen it coming like a thief in the night,
I've seen it coming from the flesh of your light
So give me strength,
to face this test tonight
If only I could turn back time,
if only I had saved what I still had
if only I could turn back time,
I would stay.
The bolt reminds me I was there
the bolt reminds me I was there
Dom texterna känner jag så starkt vid och av /: Dom stämmer in på mig... Usch vad detta är jobbigt. Varje jävla dag som går utan dig dör en bit av mig själv istället. Klart jag är jättelycklig att få vara med min fina dotter varje dag, och känna sig behövd men den andra känslan tar död på mig men jag har ju fortfarande mig själv att skylla även om jag anser att du gjorde ett stort fel i slutet .
Fan ta dig att jag älskar dig!
Det är så hjärtskärande att veta det inte är mig du skrattar tillsammans med nu. Att det inte är mig du saknar längre. Att det inte är mig du sover tillsammans med om nätterna. Att det inte är mig du tänker på. Att det inte är mig du vill vara med. Att det inte är mig du är närgående med längre. Att det finns någon annan i ditt liv som gör dig glad, klart att jag är glad att du är glad, för jag älskar dig ännu och det är allt jag vill dig, att du skall vara glad även om det inte är med mig. Men ett måste du veta, jag älskar dig så djävulskt djupt så det är inte sant och jag önskar dig allt gott!
Jag vet att det enda jag gjorde i vårt förhållande var fel fel fel, hela tiden. Men en sak skall du veta, du var aldrig för bra för mig som du sagt, för du var inte heller den som gjorde allt rätt. Vi båda felade oerhört mycket, de vet du också. Ändå så älskar jag dig så jävla mycket, och de blir fan bara starkare för var dag som går /: och de gör mig vansinnig, för det gör ont att älska någon man aldrig kommer få! åh :'(
'Cause I miss you, body and soul so strong that it takes my breath away
And I breathe you into my heart and pray for the strength to stand today
'Cause I love you, whether it's wrong or right
And though I can't be with you tonight
You know my heart is by your side
.
Give me time to reason,
give me time to think it through
Passing through the season,
where I cheated you
I will always have a cross to wear,
but the bolt reminds me I was there
So give me strength,
to face this test tonight
If only I could turn back time,
If only I had saved what I still had
If only I could turn back time,
I would stay for the night... for the night
Claim your right to science,
Claim your right to see the truth
Though my pangs of conscience,
Will drill a hole in you
I've seen it coming like a thief in the night,
I've seen it coming from the flesh of your light
So give me strength,
to face this test tonight
If only I could turn back time,
if only I had saved what I still had
if only I could turn back time,
I would stay.
The bolt reminds me I was there
the bolt reminds me I was there
Dom texterna känner jag så starkt vid och av /: Dom stämmer in på mig... Usch vad detta är jobbigt. Varje jävla dag som går utan dig dör en bit av mig själv istället. Klart jag är jättelycklig att få vara med min fina dotter varje dag, och känna sig behövd men den andra känslan tar död på mig men jag har ju fortfarande mig själv att skylla även om jag anser att du gjorde ett stort fel i slutet .
Fan ta dig att jag älskar dig!
Det finaste jag vet
Det finaste jag vet
<3
Well I want you to notice
To notice when I'm not around
And I know that your eyes see straight through me
And speak to me without a sound
I want to hold you
Protect you from all of the things I've already endured
I want to show you
Show you all the things that this life has in store for you
I'll always love you
The way that a father should love his daughter
When I walked out this morning
I cried as I walked to the door
I cried about how long I'd be away for
I cried about leaving you all alone
I want to hold you
Protect you from all of the things I've already endured
I want to show you
Show you all the things that this life has in store for you
I'll always love you
The way that a father should love his daughter
Sweet Zoe Jane....
Sweet Zoe Jane.....
So I wanted to say this
Because I wouldn't know where to begin
To explain to you what I have been through
To explain where your daddy has been
I want to hold you
Protect you from all of the things I've already endured
I want to show you
Show you all the things that this life has in store for you
I'll always love you
The way that a father should love his daughter
Sweet Zoe Jane......
Sweet Zoe Jane.......
I will love you til' the end of time!
Det vet du..
Jag kommer ihåg den dagen bilden togs. Dagen innan du gjorde slut. Vi hade så mysigt. Dagen började bra, sedan gick vi ut på en lång promenad runt den där sjön vid din gamla skola. Gick och störde oss på allt hund piss som var överallt, eftersom de syntes så väl när snön var där haha. Och när jag berättade för dig vem som skickade de där mailet till dig från Arbetsförmedlingen. Som jag lurade dig att en tant därifrån hade skickat, och att de var din mamma som hade fixat så hon skickat det till dig. AGDA! Ja herregud vad vi skrattade då :) De var minsann skoj, inte sant? :) Och när du ville när vi hade gått kanske halv vägs runtom sjön att vi skulle gå över isen för att komma hem snabbare ^^ Men nej då, jag ville då röra på mig haha. Så fortsatte vi varandra, hand i hand. Så kom du med dina meningar du alltid kommer med haha. "Skall vi gå in i skogen? ;)" och man förstår alltid vad du menar, haha. Sex! Men nej, de var kallt så det blev ett nej, stackarn hehe. Sedan när vi nästan gått klart runt sjön, såg vi en väg in i skogen till typ ett berg som du ville gå in, på stigen alltså. Så gick du in där och jag fortsätte på gångvägen tills du kom ut på gångvägen längre fram ut ur skogen... Sedan skulle vi testa vilken väg som gick snabbast hem. Du gick vägen runt om pizzerian hemåt och jag gick en annan nästan vid ica affären hem till oss. Och jag kom hem först! :D Även då jag gick jävligt segt, fick vänta 5 minuter på dig där hemma, haha. Trodde nästan du stannade på pizzerian för att köpa med dig något hehe. Men tills slut kom du hem, och då satt jag i köket och log som ett fån :P Glad var jag iallafall för att komma först. hihi. Efter det var du hungrig, så du började fixa med räkor och mackor. Och jag bara äcklades som vanligt av fisk och skaldjur ^^ , Så satte vi oss vid tvn, och kollade lite där sedan kollade vi om de var ett eller två avsmitt av DH som vanligt, sedan satte du dig vid datorn och spelade ditt wow och jag tvn lite. Senare till kvällen mer, så kollade vi på Spiderman 2, och efter den började vi på Benjamin Buttons... någonting, en film iallafall men kollade aldrig klart, så sa vi att vi skulle ta det imorgon kväll. Så gick vi och la oss vid 00-01 tiden, men att kolla klart den filmen... Blev aldrig av :( För den stunden då vi skulle egentligen kollat filmen klart, var vi isär. Det var inte du och jag, inte vi längre. För jag var hos Linda då , och du lanade där hemma.
Det är fortfarande skitjobbigt att åka förbi just Tullen/Byttorp infarten. För det känns som att man skall åka in, för att åka "hem" såkallat /; Men det lär man aldrig göra igen, inte dit, och inte till dig. Aldrig igen. Men sedan det jag fick reda på om dig, känns det något lättare att komma över dig nu. För nu vet man verkligen att det aldrig blir något du och jag igen. Även finns hoppet låååångt därinne i ens hjärta och kropp men man försöker dölja det nu på olika sätt och vis. Och det är sjukt jobbigt att visa sig vara stark när man egentligen är jättesvag och vill gråta hela tiden och att någon skall ta hand om en och säga "det kommer bli bra madde, jag lovar dig" men jag har ingen sådan. Och ändå vet jag att de kommer bli bra igen, bara att man vill veta när hela tiden så man kan sikta in sig på det..
Jag har iallafall lite planer nu inför framtiden för mig och lilla v. Bo hos pappa tills sommaren, och innan dess börja med körkortet (när pengar kommer in :)) och sedan troligen få lägenhet :) Här i Kinna/Skene eller om jag hittar en kompis att bo med, en sambo alltså :) (har nästan hittat en faktiskt, hihihihi <3), efter det börja studera upp mina betyg igen. Efter det skall jag börja i en skytte klubb! :D Och innan allt detta skall jag då och efter, träffa mina underbara vänner som stöttar mig, festa loss med dom, vara med Isabelle, och min familj :) och träna! Haha :P
Och nu bryter jag min grej jag kört med ett bra tag nu, när jag avslutar brukar jag alltid skriva: abdikerar. Men nu blir det kort och bra istället. Nu blir det: Mamma Madeleine. Funderar också på att ta bort en del gamla inlägg och låsa upp min blogg helt nu? Men vet inte riktigt, får se! Men nu skall jag bege mig. Får ta hand om min sjuka dotter <3
Mamma Madeleine
7 mars 2010
I Gave Him Money
I Gave Him Time
I Gave Him Everything
Inside One Heart Could Find
I Gave Him Passion
My Very Soul
I Gave Him Promises
And Secrets So Untold
And He Promised Me Forever
And A Day We'd Live As One
We Made Our Vows
We'd Live A Life Anew
And He Promised Me In Secret
That He'd Love Me For All Time
It's A Promise So Untrue
Tell Me What Will I Do?
And It Doesn't Seem To Matter
And It Doesn't Seem Right
'Cause The Will Has Brought
No Fortune
Still I Cry Alone At Night
Don't You Judge Of My Composure
'Cause I'm Lying To Myself
And The Reason Why She Left Me
Did He Find In Someone Else?
(Who Is It?)
It Is A Friend Of Mine
(Who Is It?)
Is It My Sister!
(Who Is It?)
Somebody Hurt My Soul, Now
(Who Is It?)
I Can't Take This Stuff No More
I Am The Damned
I Am The Dead
I Am The Agony Inside
The Dying Head
This Is Injustice
Woe Unto Thee
I Pray This Punishment
Would Have Mercy On Me
And He Promised Me Forever
That We'd Live Our Life As One
We Made Our Vows
We'd Live A Love So True
It Seems That He Has Left Me
For Such Reasons Unexplained
I Need To Find The Truth
But See What Will I Do!
And It Doesn't Seem To Matter
And It Doesn't Seem Right
'Cause The Will Has Brought
No Fortune
Still I Cry Alone At Night
Don't You Judge Of My Composure
'Cause I'm Bothered Everyday
And He Didn't Leave A Letter
He Just Up And Ran Away
(Who Is It?)
It Is A Friend Of Mine
(Who Is It?)
Is It My Sister?
(Who Is It?)
Somebody Hurt My Soul, Now
(Who Is It?)
I Can't Take It 'Cause I'm Lonely
På tal om absolut ingenting, mamma och pappa (speciellt mamma) är rädd att jag fått tillbaka min ätstörning igen eftersom jag inte äter längre. Men de är nog inte det, eller? Jag tror att de bara är för att denna omställningen, fortfarande inte när Belle kom alltså allt som händer runt om kring mig sedan 2 månader tillbaka och nu. Man är inte direkt matglad när man är deprimerad /: Jag hade ju ätstörning för drygt 2 år sedan och sedan 4 år innan dess som höll i sig ett bra tag, och nu verkar mamma tro att det är tillbaka för mig igen bara för att de hänt många tråkiga saker i mitt liv det senaste, om man bortser från min lilla älskling, Isabelle! <3
En annan sak jag är skiträdd för är att jag kommer falla tillbaka på mitt missbruk jag hade en tid innan jag blev tillsammans med Andreas. Är sjukt rädd! Men jag skall försöka hålla mig ifrån det :'(.
Har suttit sedan en timme tillbaka och plöjt igenom Michael Jackson, hans texter känns trygga just nu! Jag älskar honom och hans musik! Jag önskar verkligen att han ännu levde även om man aldrig skulle träffa honom, men just veta att han finns där borta, över hav och länder. Dom sista åren tyckte man verkligen synd om honom för allting som hänt, och hände för Michael. Man tyckte så synd om honom, och ville bara att han skulle komma till en, så man kunde få krama om honom och ta hand om honom! Tänker fortfarande mycket på honom, att han inte finns bland oss längre, och just då man fick reda på att han hade gått bort. Kändes så overkligt, så icke sant! Michael Jackson, han.. Han verkade odödlig. Att han skulle klara sig igenom allting, för det var ju just Michael Jackson! <3 Älskad och saknad.
Allt om som hände i lördags, igår tar jag senare idag (när jag vaknat och grejat lite).
Nu vaknar väl snart Belle :) Får fixa med henne då!
KÖSSHAJJ (K)
Madelly abdikerar
I Gave Him Time
I Gave Him Everything
Inside One Heart Could Find
I Gave Him Passion
My Very Soul
I Gave Him Promises
And Secrets So Untold
And He Promised Me Forever
And A Day We'd Live As One
We Made Our Vows
We'd Live A Life Anew
And He Promised Me In Secret
That He'd Love Me For All Time
It's A Promise So Untrue
Tell Me What Will I Do?
And It Doesn't Seem To Matter
And It Doesn't Seem Right
'Cause The Will Has Brought
No Fortune
Still I Cry Alone At Night
Don't You Judge Of My Composure
'Cause I'm Lying To Myself
And The Reason Why She Left Me
Did He Find In Someone Else?
(Who Is It?)
It Is A Friend Of Mine
(Who Is It?)
Is It My Sister!
(Who Is It?)
Somebody Hurt My Soul, Now
(Who Is It?)
I Can't Take This Stuff No More
I Am The Damned
I Am The Dead
I Am The Agony Inside
The Dying Head
This Is Injustice
Woe Unto Thee
I Pray This Punishment
Would Have Mercy On Me
And He Promised Me Forever
That We'd Live Our Life As One
We Made Our Vows
We'd Live A Love So True
It Seems That He Has Left Me
For Such Reasons Unexplained
I Need To Find The Truth
But See What Will I Do!
And It Doesn't Seem To Matter
And It Doesn't Seem Right
'Cause The Will Has Brought
No Fortune
Still I Cry Alone At Night
Don't You Judge Of My Composure
'Cause I'm Bothered Everyday
And He Didn't Leave A Letter
He Just Up And Ran Away
(Who Is It?)
It Is A Friend Of Mine
(Who Is It?)
Is It My Sister?
(Who Is It?)
Somebody Hurt My Soul, Now
(Who Is It?)
I Can't Take It 'Cause I'm Lonely
På tal om absolut ingenting, mamma och pappa (speciellt mamma) är rädd att jag fått tillbaka min ätstörning igen eftersom jag inte äter längre. Men de är nog inte det, eller? Jag tror att de bara är för att denna omställningen, fortfarande inte när Belle kom alltså allt som händer runt om kring mig sedan 2 månader tillbaka och nu. Man är inte direkt matglad när man är deprimerad /: Jag hade ju ätstörning för drygt 2 år sedan och sedan 4 år innan dess som höll i sig ett bra tag, och nu verkar mamma tro att det är tillbaka för mig igen bara för att de hänt många tråkiga saker i mitt liv det senaste, om man bortser från min lilla älskling, Isabelle! <3
En annan sak jag är skiträdd för är att jag kommer falla tillbaka på mitt missbruk jag hade en tid innan jag blev tillsammans med Andreas. Är sjukt rädd! Men jag skall försöka hålla mig ifrån det :'(.
Har suttit sedan en timme tillbaka och plöjt igenom Michael Jackson, hans texter känns trygga just nu! Jag älskar honom och hans musik! Jag önskar verkligen att han ännu levde även om man aldrig skulle träffa honom, men just veta att han finns där borta, över hav och länder. Dom sista åren tyckte man verkligen synd om honom för allting som hänt, och hände för Michael. Man tyckte så synd om honom, och ville bara att han skulle komma till en, så man kunde få krama om honom och ta hand om honom! Tänker fortfarande mycket på honom, att han inte finns bland oss längre, och just då man fick reda på att han hade gått bort. Kändes så overkligt, så icke sant! Michael Jackson, han.. Han verkade odödlig. Att han skulle klara sig igenom allting, för det var ju just Michael Jackson! <3 Älskad och saknad.
Allt om som hände i lördags, igår tar jag senare idag (när jag vaknat och grejat lite).
Nu vaknar väl snart Belle :) Får fixa med henne då!
KÖSSHAJJ (K)
Madelly abdikerar
Innan & efter
Innan jag blev gravid:
Innan jag blev gravid nu då... Då trodde jag verkligen att iallafall mitt liv gick ut på att festa eller dricka alkohol var och varannan helg nästan, för att det var då man hade endast "kul" och självklart tycker jag att det fortfarande är jättekul att vara med ens vänner och dricka gott, bli fuller och ha lite extra skoj :) Men jag känner att det är något jag lätt skulle kunna ge upp för gott, bara för Isabelles skull! Jag kände verkligen att de var livet, ute varje kväll och dricka sig redlös. Men ack!
Efter Isabelle föddes:
Efter Isabelle föddes... Så vet jag vad som är meningen med livet! Att föröka sig (såklart haha) och älska sina nära och kära. Okej jag visste att man skulle älska sina nära och kära innan klart men man får verkligen mer känsla för att ta hand om sina vänner, familj och min lilla familj med Isabelle, även om vi bara består för tillfället av två personer. Och jag tänker fortfarande träffa mina vänner och gå ut och ha skitkul med dom när jag får tid över, inte så helt lätt att vara ensamstående mamma men jag gör så gott jag kan, tro mig! Jag fann en av dom sista bitarna i ens liv som gör det helt, Isabelle. Min fina dotter.
Under graviditeten:
Under graviditeten med min dotter Isabelle, var jag ett rent helvete. Speciellt mot en viss person. Andreas. Han var nog den som fick ta mest stryk och skit av mig. Pågrundav mina äckliga cp hormoner jag fick skyhögt av. Jag är djupt ledsen att jag sårat dig och aldrig riktigt uppskattade allting du gjorde för oss. Jag skulle aldrig tagit dig för givet, de vet jag men det blir lätt så tyvärr. Alla vet nog själva hur det är när man väl är i ett förhållande, ni vet nog hur jag menar. Antar jag iallafall... Det kändes verkligen som att mina hormoner aldrig skulle försvinna, men det gjorde dom tills slut. Då jag själv blev lugn, när Isabelle kom till mig!
Tankarna efter allting som hänt:
Tankarna efter allting som hänt nu... Jag är oerhört glad att jag äntligen fått träffa den varelsen som spökade i min mage dagligen i månader :) Jag är glad att du är ute ur mig nu, för alla mina hemska hormoner är borta, och eftersom jag inte ammar (kan inte amma) så har jag inte heller hormoner pågrundav det, och det har gjort allting så mycket lättare. Nu är jag som jag var innan, till sättet men tyvärr inte kroppsligt men som en bra vän jag fann under graviditeten, Rebecca Swahn :) sa en förbaskat fin sak, som jag efter tagit och tagit åt mig bra nu :) Att ens bristiningar på kroppen man fick under graviditeten kanske inte är dom tjusigaste men att man får se dom som kärleksärr, hade jag aldrig fått dom hade jag aldrig fått mitt barn :) Och det är väldigt sant sagt och vackert sagt Rebecca. Jag hoppas att vi kan ses till sommaren med våra småttingar!
I forsättningen:
I fortsättningen, efter ny kärlek när det nu blir av, då kommer jag se till att människan älskar inte bara mig, älskar både mig och Isabelle, att den människan kommer sätta oss i första hand och acceptera Isabelle! Nu söker jag ingenting alls, mer än nya vänner isåfall och det har jag minsann fått :) Vilket jag är jätteglad för, och hoppas på många fler såklart! Och jag vet att i mitt nu nästa förhållande, kommer det bli bättre än bäst :)
Jag har gjort otroligt många fel och misstag i mina förra förhållanden, dock är dom bara två men dom har varit upp och ner som alla andras, men jag har varit ett kaos /; Men nu jävlar, jag har förändrat mig och jag älskar min förändring! Jag har blivit en sådan otroligt bättre, starkare och mer självständigare människa än vad jag någonsin varit. Och jag börjar lite smått att gilla mig själv, hihihi! Jag vet att jag kommer hitta den rätte för mig och Isabelle, en människa som kommer älska oss och en människa jag kommer älska väldigt mycket tillbaka. Klart att det kommer ta sin tid att läka ihop nu efter allting som hänt, men jag börjar se det mer positivt nu i framtiden för oss två, för mig och min fantastiskt underbara dotter Isabelle!
Jag tänkte faktiskt relativt snart, troligen imorgon ha en frågestund här. Där alla får fråga vad som vill om mig och mitt liv och jag skall vara ärlig hela tiden! Men blir det någon fråga som blir För personlig, kommer jag skriva det och hoppa över den. Någon måtta får det allt vara ^^,
Nu tänkte jag hitta något att knapra på? Om jag ens vill ha någonting? Jag har stannat på min vikt och jag har ingen matlust alls längre /; Vet inte varför, troligen kanske för denna stora omställningen i min skalle efter allting, och nej inte för att jag fick Belle, men annat som hänt, händer i mitt liv just nu... Jag försöker äta mer men jag är inte hungrig. Jag äter frukost, vilket kan innebära lite yogurt eller någon liten smörgås, sedan kanske jag äter någon kaka och sedan är jag nöjd för hela dagen. Känns inte friskt, och det säger mamma och pappa också, men det är som om jag äter, vill det upp ändå. Ur knepig känsla! :S Vet inte varför, men jag är billig i matkostnader haha :) Något positivt kommer det alltid ur allting! Nej vad dum jag är ^^ Nu kilar jag! Faktiskt!
Madelly abdikerar...
Innan jag blev gravid nu då... Då trodde jag verkligen att iallafall mitt liv gick ut på att festa eller dricka alkohol var och varannan helg nästan, för att det var då man hade endast "kul" och självklart tycker jag att det fortfarande är jättekul att vara med ens vänner och dricka gott, bli fuller och ha lite extra skoj :) Men jag känner att det är något jag lätt skulle kunna ge upp för gott, bara för Isabelles skull! Jag kände verkligen att de var livet, ute varje kväll och dricka sig redlös. Men ack!
Efter Isabelle föddes:
Efter Isabelle föddes... Så vet jag vad som är meningen med livet! Att föröka sig (såklart haha) och älska sina nära och kära. Okej jag visste att man skulle älska sina nära och kära innan klart men man får verkligen mer känsla för att ta hand om sina vänner, familj och min lilla familj med Isabelle, även om vi bara består för tillfället av två personer. Och jag tänker fortfarande träffa mina vänner och gå ut och ha skitkul med dom när jag får tid över, inte så helt lätt att vara ensamstående mamma men jag gör så gott jag kan, tro mig! Jag fann en av dom sista bitarna i ens liv som gör det helt, Isabelle. Min fina dotter.
Under graviditeten:
Under graviditeten med min dotter Isabelle, var jag ett rent helvete. Speciellt mot en viss person. Andreas. Han var nog den som fick ta mest stryk och skit av mig. Pågrundav mina äckliga cp hormoner jag fick skyhögt av. Jag är djupt ledsen att jag sårat dig och aldrig riktigt uppskattade allting du gjorde för oss. Jag skulle aldrig tagit dig för givet, de vet jag men det blir lätt så tyvärr. Alla vet nog själva hur det är när man väl är i ett förhållande, ni vet nog hur jag menar. Antar jag iallafall... Det kändes verkligen som att mina hormoner aldrig skulle försvinna, men det gjorde dom tills slut. Då jag själv blev lugn, när Isabelle kom till mig!
Tankarna efter allting som hänt:
Tankarna efter allting som hänt nu... Jag är oerhört glad att jag äntligen fått träffa den varelsen som spökade i min mage dagligen i månader :) Jag är glad att du är ute ur mig nu, för alla mina hemska hormoner är borta, och eftersom jag inte ammar (kan inte amma) så har jag inte heller hormoner pågrundav det, och det har gjort allting så mycket lättare. Nu är jag som jag var innan, till sättet men tyvärr inte kroppsligt men som en bra vän jag fann under graviditeten, Rebecca Swahn :) sa en förbaskat fin sak, som jag efter tagit och tagit åt mig bra nu :) Att ens bristiningar på kroppen man fick under graviditeten kanske inte är dom tjusigaste men att man får se dom som kärleksärr, hade jag aldrig fått dom hade jag aldrig fått mitt barn :) Och det är väldigt sant sagt och vackert sagt Rebecca. Jag hoppas att vi kan ses till sommaren med våra småttingar!
I forsättningen:
I fortsättningen, efter ny kärlek när det nu blir av, då kommer jag se till att människan älskar inte bara mig, älskar både mig och Isabelle, att den människan kommer sätta oss i första hand och acceptera Isabelle! Nu söker jag ingenting alls, mer än nya vänner isåfall och det har jag minsann fått :) Vilket jag är jätteglad för, och hoppas på många fler såklart! Och jag vet att i mitt nu nästa förhållande, kommer det bli bättre än bäst :)
Jag har gjort otroligt många fel och misstag i mina förra förhållanden, dock är dom bara två men dom har varit upp och ner som alla andras, men jag har varit ett kaos /; Men nu jävlar, jag har förändrat mig och jag älskar min förändring! Jag har blivit en sådan otroligt bättre, starkare och mer självständigare människa än vad jag någonsin varit. Och jag börjar lite smått att gilla mig själv, hihihi! Jag vet att jag kommer hitta den rätte för mig och Isabelle, en människa som kommer älska oss och en människa jag kommer älska väldigt mycket tillbaka. Klart att det kommer ta sin tid att läka ihop nu efter allting som hänt, men jag börjar se det mer positivt nu i framtiden för oss två, för mig och min fantastiskt underbara dotter Isabelle!
Jag tänkte faktiskt relativt snart, troligen imorgon ha en frågestund här. Där alla får fråga vad som vill om mig och mitt liv och jag skall vara ärlig hela tiden! Men blir det någon fråga som blir För personlig, kommer jag skriva det och hoppa över den. Någon måtta får det allt vara ^^,
Nu tänkte jag hitta något att knapra på? Om jag ens vill ha någonting? Jag har stannat på min vikt och jag har ingen matlust alls längre /; Vet inte varför, troligen kanske för denna stora omställningen i min skalle efter allting, och nej inte för att jag fick Belle, men annat som hänt, händer i mitt liv just nu... Jag försöker äta mer men jag är inte hungrig. Jag äter frukost, vilket kan innebära lite yogurt eller någon liten smörgås, sedan kanske jag äter någon kaka och sedan är jag nöjd för hela dagen. Känns inte friskt, och det säger mamma och pappa också, men det är som om jag äter, vill det upp ändå. Ur knepig känsla! :S Vet inte varför, men jag är billig i matkostnader haha :) Något positivt kommer det alltid ur allting! Nej vad dum jag är ^^ Nu kilar jag! Faktiskt!
Madelly abdikerar...
