After midnight

Och jag är inte trött, jag är inte glad, jag är inte lycklig. Jag är inte lycklig. Jag känner ingen livslust heller för den delen. Jag försöker varje dag med att hitta och söka nya utmaningar, saker att hålla mig sysselsatt med, men ingenting, noll . Jag förstår inte vad jag gör för fel? Jag är less på mig själv, på livet, på allting men främst migsjälv faktiskt. Jag har levt med migsjälv i över 20 år nu, orkar man verkligen ca 40 år till? Jag undrar det...

Vi har det verkligen skitbra och underbart vissa stunder tms, men allt efsom har vi börjat tjaffsa mer och vi är mer oense om saker nu än vad vi ngnsin varit, och de tär på oss rejält . Eller hur? De är skitjobbigt, men vi båda vet varför de är som de är, och varför de är som de är just nu, men saken är den. Kmr vårtat förhållande verkligen att klara av denna stora påfrestelse? Är vårt förhållande starkt nog att klara oss igenom detta? Och om vi klarar detta tms, kmr det då bli bättre? Eller kmr det att fortsätta som de gör nu bara att de är mindre om det? Hur många frågor som helst snurrar omkring i mitt huvud. Snälla du, hjälp mig, hjälp oss att få styrka och mod att hålla detta vi har vid liv och inte låta allt brinna ner till grunden. Vi har nog aldrig varit såhär mot varandra ngngång som jag kan kma på. Vi har inte heller bråkat såhär mkt som nu. De är sjukt tråkigt och jag är ledsen varje dag för detta, undra om du känner detsamma? Att allt detta tär på oss väldigtmycket och att vi glider ifrån varandra? Eller om jag skall vara ärlig, så glider vi nog fram och tillbax hela tiden, ena stunden kan de vara jättebra och andra stunder kan allt vara åt helvete.
Jag hoppas innerligt att detta är över om sisådär två månader då du gått ur skolan och vi äntligen kan vara tms och tom. bo tms!

Jag försöker hela tiden att hitta saker som peppar mig till att fortsätta med att kämpa för oss, och vissa gånger fungerar de skitbra och en stund ef så tänker jag på allt de dåliga igen och de blir mos av allting som vanligt .. Varför kan vi inte bara få vara tms utan era falska anklagelser, påhoppningar och era elaka tankar och åsikter om oss, mig? Ni vet ingenting , men jag har faktan, jag har sanningen. Varför inte fråga mig ist om vad som är rätt och fel, vad som är falsk eller sant? Men isf väljer ni att bara tro, utan att veta. Och alla vuxna som alltid säger att man inte skall tro en massa saker, utan man skall veta fakta innan man öppnar munnen och säger en massa icke korrekta saker som kan göra allting värre. Bra förebilder, jo man tackar ! Även om man kanske skulle tala vissa sanningar så kan man också tänka på språket, på vad man slänger ut sig och inte. Om ni ändå förstod hur allt fungerar och är, allt är inte så himmelsklätt som ni verkar eller påstår att allting är nu för tiden. Snälla sluta lägg er i . Detta har ju ändå ingenting med er att göra. Utan mig och Baby. Inte jag och ni. Det vet ni lika säkert som mig, men ändå fortsätter ni att gagga gogga? Ibland är vuxna människor fullkomligt inkompetenta rent ut sagt även om dom är högt satta och har status från olika håll och kanter, ibland räcker det tyvärr inte. Som ni säkert märker... (?)

Det är många sömnlösa nätter ni ger oss, mig pågrundav allt ni säger om oss, mig som är falska och dessutom elaka så in i bomben, sakerna ni säger sårar verkligen men jag intalar mig själv varje dag att det ni säger om oss eller mig är bara falska saker. Och om jag skall vara ärlig? Så låter det som att ni är avundsjuka . Avundsjuka rent ut sagt. Men för vadå? Jag kan kma på en massa anledningar eller tankar om de men de är inget jag tänker ta upp och skriva här för de gör oss ingen nytta alls, men jag har mina anledningar precis som att ni har era tankar och anledningar för saker och ting om oss, mig . Men jag är nog en av dom smartaste av oss här, (faktiskt!) för jag tänker på vad jag tänker säga innan jag isf skulle öppna mitt gap och tala . Men jag väljer att tiga, för det skulle bara alla bli ledsna, ännu mer ovänner och dessutom skulle allt bara sluta i kaos, krig nästan.. Alla dessa timmar jag går miste om varje natt pågrundav er gör mig skogstokig. De är inte sunt. Elakt och falskt av er .

Jag hoppas att ni inser hur mkt skada ni gör mot dom runtom er just nu, eller vad vet jag. Ni kanske inte är likadana mot andra förutom oss, mig? Så som jag har fått höra de, verkar ni inte må bra. Om ni har så lite fritid att ni gör dessa idiotiska sakerna (enligt mig) som får andra att ogilla er mer, ni får inte direkt aplåder ef ni gjort som ni gjort. Inte av mig iaf, fast det vet ni väl redan antar jag ...
Jag vet inte ens varför jag tar upp de nu, har insomnia stund just nu pågrundav allt detta som är i min huvud som inte kan stanna, allt bara snurrar. Kan inte bara allt ta och stanna upp en stund, så man hinner få tänka, så man hinner få andas riktigt ordentligt igen?

Jag kvävs och jag måste få luft ! Snälla stanna denna långa karusell tur nu? Jag vill hoppa av :'(

Och tack älskling, för ditt sena telefon samtal jag fick av dig nyss.
Jag älskar dig, de hoppas jag att du förstår nu . <3

Elly abdikerar med nåra tårar i ögonvrån :'''(

En sak till!
"Man är inte mer än mänsklig!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0